självförakt

Swedish

Etymology

själv +‎ förakt

Noun

självförakt n

  1. self-contempt

Declension

Declension of självförakt
nominative genitive
singular indefinite självförakt självförakts
definite självföraktet självföraktets
plural indefinite — —
definite — —

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.