självförstörelse

Swedish

Etymology

själv +‎ förstörelse

Noun

självförstörelse c

  1. self-destruction

Declension

Declension of självförstörelse
nominative genitive
singular indefinite självförstörelse självförstörelses
definite självförstörelsen självförstörelsens
plural indefinite självförstörelser självförstörelsers
definite självförstörelserna självförstörelsernas

References