skandering
Swedish
Etymology
Noun
skandering c
- chanting (the act of uttering in a strongly rhythmical manner at a protest or similar)
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | skandering | skanderings |
| definite | skanderingen | skanderingens | |
| plural | indefinite | skanderingar | skanderingars |
| definite | skanderingarna | skanderingarnas |