skrinlägga

Swedish

Etymology

skrin (“box, chest”) +‎ lägga (“put”)

Verb

skrinlägga (present skrinlägger, preterite skrinlade, supine skrinlagt, imperative skrinlägg)

  1. to shelve, to postpone indefinitely
    skrinlägga ett projekt
    shelve a project

Conjugation

Conjugation of skrinlägga (weak)
active passive
infinitive skrinlägga skrinläggas
supine skrinlagt skrinlagts
imperative skrinlägg —
imper. plural1 skrinläggen —
present past present past
indicative skrinlägger skrinlade skrinläggs, skrinlägges skrinlades
ind. plural1 skrinlägga skrinlade skrinläggas skrinlades
subjunctive2 skrinlägge skrinlade skrinlägges skrinlades
present participle skrinläggande
past participle skrinlagd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.