slutledningsförmåga
Swedish
Etymology
slutledning (“inference”) + -s- + förmåga (“ability”)
Noun
slutledningsförmåga c
- ability to make correct inferences, powers of deduction
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | slutledningsförmåga | slutledningsförmågas |
| definite | slutledningsförmågan | slutledningsförmågans | |
| plural | indefinite | — | — |
| definite | — | — |