snöoväder

Swedish

Etymology

From snö +‎ oväder. First attested in 1962.

Noun

snöoväder n

  1. snowstorm, blizzard ((heavy) snowfall with strong winds)
    Snöovädren över södra och västra Finland har inte ställt till med några allvarliga olyckor
    The blizzards over southtern and western Finland have not caused any serious accidents

Declension

Declension of snöoväder
nominative genitive
singular indefinite snöoväder snöoväders
definite snöovädret snöovädrets
plural indefinite snöoväder snöoväders
definite snöovädren snöovädrens

References