spårväg

Swedish

Etymology

From spår +‎ väg.

Noun

spårväg c

  1. tramway; an urban railtrack system that carries trams, in streets or on separate trackbed zones.

Declension

Declension of spårväg
nominative genitive
singular indefinite spårväg spårvägs
definite spårvägen spårvägens
plural indefinite spårvägar spårvägars
definite spårvägarna spårvägarnas

See also

References