stång
Swedish
Etymology
From Old Norse stǫng. Cognate with Icelandic stöng.
Pronunciation
Audio: (file)
Noun
stång c
- pole; a long and slender piece of metal or (especially) wood
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | stång | stångs |
| definite | stången | stångens | |
| plural | indefinite | stänger | stängers |
| definite | stängerna | stängernas |
Derived terms
- curlstång
- flaggstång
- klädstång
- majstång
- skivstång
- överramsstång
Further reading
- stång in Svensk ordbok.