storskrake

Swedish

Etymology

From stor (big) +‎ skrake (merganser).

Pronunciation

  • IPA(key): /ˌstuːɾsˈkɾɑːkɛ/
  • Rhymes: -kɛ

Noun

storskrake c

  1. a goosander, Mergus merganser

Declension

Declension of storskrake
nominative genitive
singular indefinite storskrake storskrakes
definite storskraken storskrakens
plural indefinite storskrakar storskrakars
definite storskrakarna storskrakarnas