tillfråga

Swedish

Etymology

till (to) +‎ fråga (ask)

Verb

tillfråga (present tillfrågar, preterite tillfrågade, supine tillfrågat, imperative tillfråga)

  1. to ask, to consult (ask a question of, often regarding an opinion or something like willingness to take up a position)

Conjugation

Conjugation of tillfråga (weak)
active passive
infinitive tillfråga tillfrågas
supine tillfrågat tillfrågats
imperative tillfråga
imper. plural1 tillfrågen
present past present past
indicative tillfrågar tillfrågade tillfrågas tillfrågades
ind. plural1 tillfråga tillfrågade tillfrågas tillfrågades
subjunctive2 tillfråge tillfrågade tillfråges tillfrågades
present participle tillfrågande
past participle tillfrågad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References