tillryggalägga

Swedish

Etymology

Calque of German zurücklegen.

Verb

tillryggalägga (present tillryggalägger, preterite tillryggalade, supine tillryggalagt, imperative tillryggalägg)

  1. cover (traverse a certain distance)

Conjugation

Conjugation of tillryggalägga (weak)
active passive
infinitive tillryggalägga tillryggaläggas
supine tillryggalagt tillryggalagts
imperative tillryggalägg —
imper. plural1 tillryggaläggen —
present past present past
indicative tillryggalägger tillryggalade tillryggaläggs, tillryggalägges tillryggalades
ind. plural1 tillryggalägga tillryggalade tillryggaläggas tillryggalades
subjunctive2 tillryggalägge tillryggalade tillryggalägges tillryggalades
present participle tillryggaläggande
past participle tillryggalagd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.