tjänstvillig

Swedish

Etymology

tjänst +‎ villig

Adjective

tjänstvillig (comparative tjänstvilligare, superlative tjänstvilligast)

  1. obliging

Declension

Inflection of tjänstvillig
Indefinite positive comparative superlative1
common singular tjänstvillig tjänstvilligare tjänstvilligast
neuter singular tjänstvilligt tjänstvilligare tjänstvilligast
plural tjänstvilliga tjänstvilligare tjänstvilligast
masculine plural2 tjänstvillige tjänstvilligare tjänstvilligast
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 tjänstvillige tjänstvilligare tjänstvilligaste
all tjänstvilliga tjänstvilligare tjänstvilligaste

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.