trinitarie
Italian
Adjective
trinitarie
- feminine plural of trinitario
Latin
Pronunciation
- (Classical Latin) IPA(key): [triː.nɪˈtaː.ri.ɛ]
- (modern Italianate Ecclesiastical) IPA(key): [t̪ri.niˈt̪aː.ri.e]
Adjective
trīnitārie
- vocative masculine singular of trīnitārius
Swedish
Etymology
Ultimately from Latin trinitas.
Noun
trinitarie c
- (theology) a Trinitarian
- Antonym: antitrinitarie
- 1853, Fredrika Bremer, Hemmen i den nya verlden I[1], P. A. Norstedt & söner, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Kungliga biblioteket, archived from the original on 30 March 2025, page 252:
- Hvad mina enskilta vänner beträffar, bryr jag mig ej det ringaste om hvilken religionssekt de tillhöra, trinitarier eller unitarier, kalvinister eller methodister, m.m.; blott att de äro ädla och älskansvärda.
- When it comes my individual friends, I don't care in the least what religious sect they belong to, Trinitarians or Unitarians, Calvinists or Methodists, etc.; only that they're noble and lovable.
- 1862, Viktor Rydberg, Bibelns lära om Kristus[2], Handelstidningens bolags tryckeri, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 29 March 2025, page 33:
- En annan [...] trinitarie, Tertullianus, uttalar [...] att sonen är ett i tiden uppståndet skapadt väsen.
- Another Trinitarian, Tertullian, states that the Son is a created being begotten in time.
Declension
nominative | genitive | ||
---|---|---|---|
singular | indefinite | trinitarie | trinitaries |
definite | trinitarien | trinitariens | |
plural | indefinite | trinitarier | trinitariers |
definite | trinitarierna | trinitariernas |