upphängning

Swedish

Etymology

upp (up) +‎ hängning (hanging)

Noun

upphängning c

  1. hanging, suspension (of something)
    tavelupphängning
    hanging of paintings
  2. a device or system for suspending something (as in hang, or more loosely connect to other parts in a mechanical whole)
    1. the suspension of a vehicle
      Synonyms: hjulupphängning (wheel suspension), fjädring

Declension

Declension of upphängning
nominative genitive
singular indefinite upphängning upphängnings
definite upphängningen upphängningens
plural indefinite upphängningar upphängningars
definite upphängningarna upphängningarnas

References