uppräkna

Swedish

Etymology

upp +‎ räkna

Verb

uppräkna (present uppräknar, preterite uppräknade, supine uppräknat, imperative uppräkna)

  1. to enumerate, to list
  2. to increase

Conjugation

Conjugation of uppräkna (weak)
active passive
infinitive uppräkna uppräknas
supine uppräknat uppräknats
imperative uppräkna
imper. plural1 uppräknen
present past present past
indicative uppräknar uppräknade uppräknas uppräknades
ind. plural1 uppräkna uppräknade uppräknas uppräknades
subjunctive2 uppräkne uppräknade uppräknes uppräknades
present participle uppräknande
past participle uppräknad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

Further reading

Anagrams