våldsbenägen

Swedish

Etymology

våld (“violence”) +‎ -s- +‎ benägen (“prone”)

Adjective

våldsbenägen (comparative mer våldsbenägen, superlative mest våldsbenägen)

  1. prone to violence

Conjugation

Inflection of våldsbenägen
Indefinite positive comparative superlative1
common singular våldsbenägen mer våldsbenägen mest våldsbenägen
neuter singular våldsbenäget mer våldsbenäget mest våldsbenäget
plural våldsbenägna mer våldsbenägna mest våldsbenägna
masculine plural2 våldsbenägne mer våldsbenägna mest våldsbenägna
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 våldsbenägne mer våldsbenägne mest våldsbenägne
all våldsbenägna mer våldsbenägna mest våldsbenägna

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.