vårta

See also: varta and várta

Swedish

Etymology

From Old Swedish varta, from Old Norse varta, from Proto-Germanic *wartǭ, from Proto-Indo-European *wers-.

Noun

vårta c

  1. a wart
    Häxan hade en stor vårta på näsan
    The witch had a big wart on her nose

Declension

Declension of vårta
nominative genitive
singular indefinite vårta vårtas
definite vårtan vårtans
plural indefinite vårtor vårtors
definite vårtorna vårtornas

Derived terms

References

Anagrams