validitet
Swedish
Etymology
Derived from Latin validitas. Cognate of German Validität, French validité. By surface analysis, valid + -itet.
Noun
validitet c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | validitet | validitets |
| definite | validiteten | validitetens | |
| plural | indefinite | — | — |
| definite | — | — |