vandringsord
Swedish
Etymology
From vandring (“wander”) + -s- + ord (“word”).
Pronunciation
- IPA(key): /vandrɪŋsˈuːrd/
Noun
vandringsord n
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | vandringsord | vandringsords |
| definite | vandringsordet | vandringsordets | |
| plural | indefinite | vandringsord | vandringsords |
| definite | vandringsorden | vandringsordens |