övergångsrit
Swedish
Etymology
övergång (“transition”) + -s- + rit (“rite”)
Noun
övergångsrit c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | övergångsrit | övergångsrits |
| definite | övergångsriten | övergångsritens | |
| plural | indefinite | övergångsriter | övergångsriters |
| definite | övergångsriterna | övergångsriternas |
See also
- initiationsrit (“initiation rite”)
- mandomsprov