överlåtelse

Swedish

Etymology

From överlåta +‎ -else. First attested in 1796.

Noun

överlåtelse c

  1. transfer

Declension

Declension of överlåtelse
nominative genitive
singular indefinite överlåtelse överlåtelses
definite överlåtelsen överlåtelsens
plural indefinite överlåtelser överlåtelsers
definite överlåtelserna överlåtelsernas

Further reading