överraska

See also: overraska

Swedish

Etymology

Calque of German überraschen, equivalent to över- +‎ raska. Cognate of Danish overraske.

Pronunciation

  • Audio:(file)

Verb

överraska (present överraskar, preterite överraskade, supine överraskat, imperative överraska)

  1. to surprise (cause (someone) to feel surprise)

Conjugation

Conjugation of överraska (weak)
active passive
infinitive överraska överraskas
supine överraskat överraskats
imperative överraska —
imper. plural1 överrasken —
present past present past
indicative överraskar överraskade överraskas överraskades
ind. plural1 överraska överraskade överraskas överraskades
subjunctive2 överraske överraskade överraskes överraskades
present participle överraskande
past participle överraskad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.