överträda

Swedish

Etymology

From över- +‎ träda.

Verb

överträda (present överträder, preterite överträdde, supine överträtt, imperative överträd)

  1. to transgress, to violate (a rule), to overstep

Conjugation

Conjugation of överträda (weak)
active passive
infinitive överträda överträdas
supine överträtt överträtts
imperative överträd
imper. plural1 överträden
present past present past
indicative överträder överträdde överträds, överträdes överträddes
ind. plural1 överträda överträdde överträdas överträddes
subjunctive2 överträde överträdde överträdes överträddes
present participle överträdande
past participle överträdd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Further reading