överträffa

Swedish

Etymology

Borrowed from German übertreffen. By surface analysis, över- (“over-”) +‎ träffa (“hit”). Attested since 1627.

Verb

överträffa (present överträffar, preterite överträffade, supine överträffat, imperative överträffa)

  1. to be greater in some (positive) respect; to exceed, to surpass, to outdo, to one up
    Blöjans uppsugningsförmåga överträffar t.o.m. den hyllade konkurrentens
    The absorbency of the diaper even surpasses that of its acclaimed competitor
    Festen överträffade alla förväntningar
    The party surpassed all expectations
    Han försökte alltid överträffa andra
    He always tried to outdo others
    Vi trodde vi hittat den sämsta pizzerian, men den vi upptäckte igår överträffar allt i ren sunkighet
    We thought we had found the worst pizzeria, but the one we discovered yesterday surpasses everything in pure shabbiness (semi-ironic negative usage)

Conjugation

Conjugation of överträffa (weak)
active passive
infinitive överträffa överträffas
supine överträffat överträffats
imperative överträffa —
imper. plural1 överträffen —
present past present past
indicative överträffar överträffade överträffas överträffades
ind. plural1 överträffa överträffade överträffas överträffades
subjunctive2 överträffe överträffade överträffes överträffades
present participle överträffande
past participle överträffad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

See also

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.