övervinna

Swedish

Etymology

From över- +‎ vinna.

Pronunciation

  • Audio:(file)

Verb

övervinna (present övervinner, preterite övervann, supine övervunnit, imperative övervinn)

  1. to defeat, to conquer

Conjugation

Conjugation of övervinna (class 3 strong)
active passive
infinitive övervinna övervinnas
supine övervunnit övervunnits
imperative övervinn —
imper. plural1 övervinnen —
present past present past
indicative övervinner övervann övervinns, övervinnes övervanns
ind. plural1 övervinna övervunno övervinnas övervunnos
subjunctive2 övervinne övervunne övervinnes övervunnes
present participle övervinnande
past participle övervunnen

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.