καταλυμάτοιν
Ancient Greek
Pronunciation
- (5th BCE Attic) IPA(key): /ka.ta.ly.má.toi̯n/
- (1st CE Egyptian) IPA(key): /ka.ta.lyˈma.tyn/
- (4th CE Koine) IPA(key): /ka.ta.lyˈma.tyn/
- (10th CE Byzantine) IPA(key): /ka.ta.lyˈma.tyn/
- (15th CE Constantinopolitan) IPA(key): /ka.ta.liˈma.tin/
Noun
κᾰτᾰλῠμάτοιν • (kătălŭmátoin)
- genitive/dative dual of κατάλυμα (katáluma)