παράπτωμα

Greek

Noun

παράπτωμα • (paráptoman (plural παραπτώματα)

  1. minor crime, misdeed, misdemeanour, transgression

Declension

Declension of παράπτωμα
singular plural
nominative παράπτωμα (paráptoma) παραπτώματα (paraptómata)
genitive παραπτώματος (paraptómatos) παραπτωμάτων (paraptomáton)
accusative παράπτωμα (paráptoma) παραπτώματα (paraptómata)
vocative παράπτωμα (paráptoma) παραπτώματα (paraptómata)

See also