ἐπίσταμαι

Ancient Greek

Etymology

From ἐπι- (epi-) +‎ ἵστημι (hístēmi). Compare ἐφῐ́στημῐ (ephĭ́stēmĭ).

Pronunciation

 

Verb

ἐπῐ́στᾰμαι • (epĭ́stămai)

  1. (transitive) to know, to have the knowledge of something

Conjugation

Derived terms

  • ἐπιστήμη (epistḗmē)
  • ἐπίστημος (epístēmos)
  • ἐπιστήμων (epistḗmōn)

Further reading