blåshalskörtel
Swedish
Etymology
From blåshals (“neck of urinary bladder”) + körtel (“gland”).
Noun
blåshalskörtel c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | blåshalskörtel | blåshalskörtels |
| definite | blåshalskörteln | blåshalskörtelns | |
| plural | indefinite | blåshalskörtlar | blåshalskörtlars |
| definite | blåshalskörtlarna | blåshalskörtlarnas |