dysterkvist

From dyster (“gloomy”) +‎ kvist (“twig”). Used at least since 1887. Included in SAOL from edition 11 (1986). The word feels like a surname, as Swedish surnames may end -kvist; the literal meaning (twig) is not important.

• IPA^(key): /ˈdʏstɛrˌkvɪst/

dysterkvist c

1. (colloquial) A person prone to sadness and gloom.

   Antonym: muntergök

   När vädret är kallt och rått blir du alltid en sån dysterkvist.

   When the weather is cold and wet you always become really gloomy.

• dysterkvist in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• Theodor Hjelmqvist, Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan (1903), p. 333