fälla samman

Swedish

Etymology

fälla (“fold (when used with a particle)”) +‎ samman (“together”)

Verb

fälla samman (present fäller samman, preterite fällde samman, supine fällt samman, imperative fäll samman)

  1. synonym of fälla ihop

Conjugation

Conjugation of fälla (weak)
active passive
infinitive fälla samman fällas samman
supine fällt samman fällts samman
imperative fäll samman —
imper. plural1 fällen samman —
present past present past
indicative fäller samman fällde samman fälls samman, fälles samman fälldes samman
ind. plural1 fälla samman fällde samman fällas samman fälldes samman
subjunctive2 fälle samman fällde samman fälles samman fälldes samman
present participle sammanfällande
past participle sammanfälld

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.