förgå

Calque of Middle Low German vorgan or German vergehen, equivalent to för- +‎ gå. Compare Danish forgå, English forgo.

• Rhymes: -oː

förgå (present förgår, preterite förgick, supine förgått, imperative förgå)

1. to vanish, to pass (away), to cease, to run out, to die

   Hans tålamod förgick.

   His patience ran out.

   Den rysliga natten förgick, och morgonen inbröt.

   The dreadful night passed, and the morning came.

   • 1917 October 31, 1773 års bibelkommission, “1 Mosebok 7:21”, in 1917 års kyrkobibel‎^[1], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 23 May 2025:

     Då förgicks allt kött som rörde sig på jorden.

     And all flesh died that moved upon the earth.

   • 1999 November 17, 1973 års bibelkommission, “Lukasevangeliet 21:33”, in Bibel 2000‎^[2], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 9 May 2025:

     Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå.

     Heaven and earth will pass away, but my words will never pass away.

2. (reflexive) to go too far, to overshoot oneself, to commit a crime
   • 1861, William Shakespeare, “Julius Cæsar. Akt 3. Scen 2”, in Carl August Hagberg, transl., Shakspeare’s dramatiska arbeten XII‎^[3], Gleerups förlag, accessed at Litteraturbanken.se, archived from the original on 23 May 2025, page 51:

     Jag har förgått mig, då jag nämnde det.

     I have o'ershot myself to tell you of it.

   • 1999 November 17, 1973 års bibelkommission, “Ordspråksboken 19:19”, in Bibel 2000‎^[4], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 23 May 2025:

     Den som förgår sig skall ha sitt straff, friar du honom gör du saken värre.

     He who goes too far must pay the penalty, if you absolve him you make things worse.

• Can be treated as a pure synonym of förflyta in modern times. Rare in other usages.

• förgås
• förgången
• förgänglig

• förgå in Svenska Akademiens ordböcker