förta

Swedish

Alternative forms

Etymology

From Old Swedish fortaka. Attested since the first half of the 14th century. Cognate with English fortake.

Verb

förta (present förtar, preterite förtog, supine förtagit, imperative förta)

  1. to take away from (prevent from being fully expressed)
    Hon tyckte sagostämningen förtogs av filmens kassa CGI
    She thought the crappy CGI in the movie took away from the fairytale atmosphere
    Bråket efter matchen förtog lite av glädjen efter vinsten
    The post-match brawl took away some of the joy of having won
  2. (reflexive) to overexert (oneself)

Conjugation

Conjugation of förta (class 6 strong)
active passive
infinitive förta förtas
supine förtagit förtagits
imperative förta —
imper. plural1 förtan —
present past present past
indicative förtar förtog förtas förtogs
ind. plural1 förta förtogo förtas förtogos
subjunctive2 förta förtoge förtas förtoges
present participle förtagande
past participle —

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Conjugation of förtaga (class 6 strong, dated)
active passive
infinitive förtaga förtagas
supine förtagit förtagits
imperative förtag —
imper. plural1 förtagen —
present past present past
indicative förtager förtog förtages förtogs
ind. plural1 förtaga förtogo förtagas förtogos
subjunctive2 förtage förtoge förtages förtoges
present participle förtagande
past participle —

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.