förtjocka
Swedish
Etymology
för- (“en-”) + tjock (“thick”) + -a
Verb
förtjocka (present förtjockar, preterite förtjockade, supine förtjockat, imperative förtjocka)
- to thicken (spatially or in consistency)
Usage notes
Fairly technical sounding.
Conjugation
active | passive | |||
---|---|---|---|---|
infinitive | förtjocka | förtjockas | ||
supine | förtjockat | förtjockats | ||
imperative | förtjocka | — | ||
imper. plural1 | förtjocken | — | ||
present | past | present | past | |
indicative | förtjockar | förtjockade | förtjockas | förtjockades |
ind. plural1 | förtjocka | förtjockade | förtjockas | förtjockades |
subjunctive2 | förtjocke | förtjockade | förtjockes | förtjockades |
present participle | förtjockande | |||
past participle | förtjockad |
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Derived terms
- förtjockningsmedel (“thickening agent, thickener”)