förundran

From förundra +‎ -an

förundran c

1. amazement, awe, wonder
   • 1859, Viktor Rydberg, Den siste athenaren‎^[1], Hedlund & Lindskog, accessed at Litteraturbanken.se, courtesy of Göteborgs universitetsbibliotek, archived from the original on 12 May 2025, pages 319–320:

     Han började tala till henne om den kristna religionen, och Hermione lyssnade gerna till hans ord. Med förundran upptäckte han, att det, som han berättade, icke för henne var något nytt.

     He began to speak to her of the Christian religion, and Hermione gladly listened to his word. With amazement, he discovered that what he related was not new to her.

   • 1993, Carl Michael Bellman, edited by Bellmanssällskapet, Carl Michael Bellmans skrifter. Standardupplaga. XV. Religiös diktning‎^[2], Bellmanssällskapet, accessed at Litteraturbanken.se, archived from the original on 12 May 2025, page II-55:

     Luk. 2:42-52 innehåller berättelsen om Jesus vid tolv års ålder i Jerusalems tempel, bl.a. hur han väckte förundran [med] sina kloka frågor och svar till lärarna där.

     Luke 2:42-52 contains the story of Jesus at age twelve in the temple in Jerusalem, including how he inspired awe with his wise questions and answers to the teachers there.

   • 2010, Lars Cavallin, transl., Katolska kyrkans katekes‎^[3], Catholica, archived from the original on 13 August 2010, §2640:

     Lukas nämner ofta i sitt evangelium att Kristi under utlöste förundran och lovprisning.

     Luke often mentions in his gospel that the marvels of Christ caused wonder and praise.

• förundransvärd

• förundran in Svenska Akademiens ordböcker