förundransvärd

Swedish

Etymology

From förundran +‎ -s- +‎ -värd

Adjective

förundransvärd (comparative mer förundransvärd, superlative mest förundransvärd)

  1. astonishing, worthy of wonder
    • 1999 November 17, 1973 års bibelkommission, “2 Mackabeerboken 7:18”, in Bibel 2000[1], © Svenska Bibelsällskapet, accessed at Bible.com, archived from the original on 12 May 2025:
      Det som har skett är förundransvärt.
      That which has happened is worthy of wonder.
    • 2010, Lars Cavallin, transl., Katolska kyrkans katekes[2], Catholica, archived from the original on 16 April 2025, §813:
      Vilket förundransvärt mysterium! Det finns en enda Fader till världsalltet, en enda Logos i världsalltet och en enda helig Ande, som överallt är densamma.
      What an astonishing mystery! There is but one Father of the universe, but one Logos of the universe, and but one Holy Spirit, everywhere one and the same.

Declension

Inflection of förundransvärd
Indefinite positive comparative superlative1
common singular förundransvärd mer förundransvärd mest förundransvärd
neuter singular förundransvärt mer förundransvärt mest förundransvärt
plural förundransvärda mer förundransvärda mest förundransvärda
masculine plural2 förundransvärde mer förundransvärda mest förundransvärda
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 förundransvärde mer förundransvärde mest förundransvärde
all förundransvärda mer förundransvärda mest förundransvärda

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

References