finnjävel
Swedish
Etymology
From finn (“Finnish”) + jävel (“son of a bitch, motherfucker, bitch, bastard”).
Pronunciation
- IPA(key): /²fɪnˌjɛːvɛl/
Noun
finnjävel c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | finnjävel | finnjävels |
| definite | finnjäveln | finnjävelns | |
| plural | indefinite | finnjävlar | finnjävlars |
| definite | finnjävlarna | finnjävlarnas |
Related terms
Descendants
- → Finnish: finnjeeveli