huvudsynd

huvudsynd c

1. (theology) capital sin (any of the seven deadly sins)

   Synonyms: dödssynd, kardinalsynd

   • 2010, Lars Cavallin, transl., Katolska kyrkans katekes‎^[1], Catholica, archived from the original on 25 December 2023, §1866:

     De kallas "huvudsynder" eftersom de är upphov till andra synder och andra laster.

     They are called "capital sins" because they engender other sins, and other vices.

   • 2018, Katarina Hallqvist, “Den fullkomnade människan”, in Svenskt Gudstjänstliv‎^[2], Laurentius Petri Sällskapet, accessed at Journals.lub.lu.se, page 20:

     Minnesverser förekom ofta i litteraturen och huvudsyndernas begynnelsebokstäver bildade minnesordet SIIAAGL – superbia, invidia, ira, acedia, avaritia, gula och luxuria. [...] Högmod, avund, vrede, lättja, girighet, frosseri och vällust.

     Mnemonics were common in literature, and the initial letters of the capital sins formed the mnemonic SIIAAGL – superbia, invidia, ira, acedia, avaritia, gula, and luxuria. Pride, envy, wrath, sloth, greed, gluttony, and lust.

   • 2021 March 25, Joseph Maria Nilsson, “Septem Psalmi Poenitentiales: De Sju Botpsalmerna”, in Katolsk Horisont‎^[3], archived from the original on 13 August 2024:

     Traditionellt ber man De Sju Botpsalmerna mot de sju huvudsynderna (de s.k. dödssynderna).

     Traditionally, you pray The Seven Penitential Psalms against the seven capital sins (the so-called deadly sins).

Roman Catholics distinguish between huvudsynd (capital sin), and dödssynd (mortal sin), but most people conflate the two.^[1]

• huvudsynd in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)