intränga

Swedish

Etymology

in +‎ tränga

Verb

intränga (present intränger, preterite inträngde, supine inträngt, imperative inträng)

  1. (intransitive) to intrude
  2. (transitive) to push (someone into a corner), to corner

Conjugation

Conjugation of intränga (weak)
active passive
infinitive intränga inträngas
supine inträngt inträngts
imperative inträng —
imper. plural1 inträngen —
present past present past
indicative intränger inträngde inträngs, intränges inträngdes
ind. plural1 intränga inträngde inträngas inträngdes
subjunctive2 intränge inträngde intränges inträngdes
present participle inträngande
past participle inträngd

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

  • tränga in

Further reading

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.