lätje
North Frisian
Alternative forms
- leet (Föhr-Amrum)
- let (Sylt)
Etymology
Inherited from Old Frisian lēta, from Proto-West Germanic *lātan.
Pronunciation
Verb
lätje
Conjugation
Conjugation of lätje (Mooring dialect)
| infinitive I | lätje | |
|---|---|---|
| infinitive II | (tu) lätjen | |
| infinitive III | än lätj | |
| past participle | leet | |
| imperative | lätj | |
| present | past | |
| 1st-person singular | lätj | leet |
| 2nd-person singular | leetst | leetst |
| 3rd-person singular | leet | leet |
| plural | lätje | leeten |
| perfect | pluperfect | |
| 1st-person singular | hääw leet | häi leet |
| 2nd-person singular | hääst leet | häist leet |
| 3rd-person singular | heet leet | häi leet |
| plural | hääwe leet | häin leet |
| future (schale) | future (wårde) | |
| 1st-person singular | schal lätje | wård lätje |
| 2nd-person singular | schäät lätje | wårst lätje |
| 3rd-person singular | schal lätje | wårt lätje |
| plural | schan lätje | wårde lätje |