mörbulta
Swedish
Etymology
mör (“tender”) + bulta (“pound”)
Verb
mörbulta (present mörbultar, preterite mörbultade, supine mörbultat, imperative mörbulta)
- (rare) to tenderize meat by pounding it
- Synonym: möra
- to bruise up, to pummel
- Mörbulta honom, Mats!
- Bruise him up, Mats!
- (in the past participle "mörbultad") sore, tender
- Han kände sig mörbultad efter en dag i skidbacken med flera fall
- He felt really sore after a day on the ski slopes with several falls
Conjugation
| active | passive | |||
|---|---|---|---|---|
| infinitive | mörbulta | mörbultas | ||
| supine | mörbultat | mörbultats | ||
| imperative | mörbulta | — | ||
| imper. plural1 | mörbulten | — | ||
| present | past | present | past | |
| indicative | mörbultar | mörbultade | mörbultas | mörbultades |
| ind. plural1 | mörbulta | mörbultade | mörbultas | mörbultades |
| subjunctive2 | mörbulte | mörbultade | mörbultes | mörbultades |
| present participle | mörbultande | |||
| past participle | mörbultad | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.