matsedel
Swedish
Etymology
mat + sedel. First attested in 1636.
Noun
matsedel c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | matsedel | matsedels |
| definite | matsedeln | matsedelns | |
| plural | indefinite | matsedlar | matsedlars |
| definite | matsedlarna | matsedlarnas |