ockupation
Swedish
Etymology
Noun
ockupation c
- an occupation (of territory)
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | ockupation | ockupations |
| definite | ockupationen | ockupationens | |
| plural | indefinite | ockupationer | ockupationers |
| definite | ockupationerna | ockupationernas |
Derived terms
- husockupation
- ockupationsarmé
- ockupationsmakt
- ockupationsstyrka
- ockupationstrupp
- ockupationszon
- ockupationsår