omfamna

Norwegian Nynorsk

Etymology

From om +‎ famna. Similar to Swedish omfamna and Danish omfavne (whence also Norwegian Bokmål omfavne). Compare also Icelandic umfaðma.

Verb

omfamna (present tense omfamnar, past tense omfamna, past participle omfamna, passive infinitive omfamnast, present participle omfamnande, imperative omfamna/omfamn)

  1. to embrace, to hug

Swedish

Etymology

om (about, around) +‎ famn (arms, embrace) +‎ -a. Similar to Norwegian Nynorsk omfamna and Danish omfavne.

Verb

omfamna (present omfamnar, preterite omfamnade, supine omfamnat, imperative omfamna)

  1. to embrace
    • 2016, Lars Lönnroth, transl., Den poetiska Eddan, Atlantis, →ISBN, Den höges tal (Hávamál) §79, page 71:
      Om oklok man blir mäktig och rik eller ofta omfamnas av flickor, växer hans högfärd men inte hans vett.
      If an unwise man becomes mighty and rich, or is often embraced by girls, his pride will grow but not his wits.

Conjugation

Conjugation of omfamna (weak)
active passive
infinitive omfamna omfamnas
supine omfamnat omfamnats
imperative omfamna
imper. plural1 omfamnen
present past present past
indicative omfamnar omfamnade omfamnas omfamnades
ind. plural1 omfamna omfamnade omfamnas omfamnades
subjunctive2 omfamne omfamnade omfamnes omfamnades
present participle omfamnande
past participle omfamnad

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References