overnachten

Dutch

Etymology

From over- +‎ nacht +‎ -en.

Pronunciation

  • IPA(key): /ˌoː.vərˈnɑx.tə(n)/
  • Audio:(file)
  • Rhymes: -ɑxtən

Verb

overnachten

  1. to stay overnight, spend the night

Conjugation

Conjugation of overnachten (weak, prefixed)
infinitive overnachten
past singular overnachtte
past participle overnacht
infinitive overnachten
gerund overnachten n
present tense past tense
1st person singular overnacht overnachtte
2nd person sing. (jij) overnacht overnachtte
2nd person sing. (u) overnacht overnachtte
2nd person sing. (gij) overnacht overnachtte
3rd person singular overnacht overnachtte
plural overnachten overnachtten
subjunctive sing.1 overnachte overnachtte
subjunctive plur.1 overnachten overnachtten
imperative sing. overnacht
imperative plur.1 overnacht
participles overnachtend overnacht
1) Archaic.