ruk'uyay

Quechua

Etymology

From ruk'u +‎ -ya +‎ -y.

Verb

ruk'uyay

  1. to become old, age

Conjugation

Conjugation of ruk'uyay
infinitive ruk'uyay
agentive ruk'uyaq
present participle ruk'uyaspa
past participle ruk'uyasqa
future participle ruk'uyana
singular plural
1st person 2nd person 3rd person 1st person
inclusive
1st person
exclusive
2nd person 3rd person
indicative ñuqa qam pay ñuqanchik ñuqayku qamkuna paykuna
present ruk'uyani ruk'uyanki ruk'uyan ruk'uyanchik ruk'uyayku
ruk'uyaniku1
ruk'uyankichik ruk'uyanku
past
(experienced)
ruk'uyarqani ruk'uyarqanki ruk'uyarqan ruk'uyarqanchik ruk'uyarqayku
ruk'uyarqaniku
ruk'uyarqankichik ruk'uyarqanku
past
(reported)
ruk'uyasqani ruk'uyasqanki ruk'uyasqan ruk'uyasqanchik ruk'uyasqayku
ruk'uyasqaniku
ruk'uyasqankichik ruk'uyasqanku
future ruk'uyasaq ruk'uyanki ruk'uyanqa ruk'uyasunchik ruk'uyasaqku ruk'uyankichik ruk'uyanqaku
imperative qam pay ñuqanchik qamkuna paykuna
affirmative ruk'uyay ruk'uyachun ruk'uyasun2
ruk'uyasunchik
ruk'uyaychik ruk'uyachunku
negative ama
ruk'uyaychu
ama
ruk'uyachunchu
ama ruk'uyasunchu
ama ruk'uyasunchikchu
ama
ruk'uyaychikchu
ama
ruk'uyachunkuchu

1 The conjugation -niku is only for the Ayacucho-Chanca variety.
2 The form -sun refers to "you and I together", while the form -sunchik refers to "you and I and other people".