självläka

Swedish

Etymology

själv +‎ läka

Verb

självläka (present självläker, preterite självläkte, supine självläkt, imperative självläk)

  1. self-heal

Conjugation

Conjugation of självläka (weak)
active passive
infinitive självläka självläkas
supine självläkt självläkts
imperative självläk —
imper. plural1 självläken —
present past present past
indicative självläker självläkte självläks, självläkes självläktes
ind. plural1 självläka självläkte självläkas självläktes
subjunctive2 självläke självläkte självläkes självläktes
present participle självläkande
past participle självläkt

1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Derived terms

References

This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.