sjåser

From French chose (“thing”), adapted to Swedish spelling conventions, with the addition of the plural suffix -er.

sjåser c

1. (plural only) alternative spelling of choser (“affectations, pretensions”)
2. (plural only) alternative spelling of choser (“jests, antics, amusements”)
   • 1854 April 11, “Rättegångs- och Polissaker [Court and Police Matters]”, in Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, number 84, page 3:

     Jag får tala om att jag ämnar taga denna tös till äkta, hvarför det förargade mig att hon stänkte mig i syna med bränvin, så att jag deraf blef liksom förblindad; jag gaf henne derför ett litet lätt rapp på armen, men bara på sjåser.

     I must inform you that I am minded to take this lass to wife, which is why it vexed me when she splashed spirits in my face, leaving me as if blinded thereby; thus, I gave her a slight tap on the arm, but only as a jest.

   • 1931, Klas Olofsson, Folkliv och Folkminne i Ås, volume II, page 198:

     Smålänningen mjuk och smidig, går med vävskedar, skyttiar, spännare, träekrokar, kardor och bleckkärl samt på köpet ett outtömligt förråd utav sjåser och glada historier.

     The Smålander, supple and spry, goes about with weaving reeds, shuttles, stretchers, wooden hooks, carders, and tinware, and into the bargain, an inexhaustible store of dodges and jolly tales.

• On its own the term is only used in plural. However, singular can be used in derived compounds.

• sjåsfri (“unpretentious”)