skvallerspegel

Swedish

Etymology

Compound of skvaller (“gossip”) +‎ spegel (“mirror”). First attested in 1897.[1]

Noun

skvallerspegel c

  1. gossip mirror
    • 1919, Hjalmar Bergman, chapter 5, in Markurells i Wadköping‎[1]:
      Och där satt hon, till synes bunden av sin vana och sin kära skvallerspegel, som fängslat henne i ett drygt halvsekel.
      And there she sat, apparently spellbound by her habit and her dear gossip mirror, that had held her captive for more than half a century.

Declension

Declension of skvallerspegel
nominative genitive
singular indefinite skvallerspegel skvallerspegels
definite skvallerspegeln skvallerspegelns
plural indefinite skvallerspeglar skvallerspeglars
definite skvallerspeglarna skvallerspeglarnas

Synonyms

References

  1. ^ skvallerspegel in Svensk ordbok (SO)
  2. ^ Espion in P.L. Bergström, Språkmästaren (1915)
  3. ^ Espion in Carl Magnus Ekbohrn, Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. (1936)
This article is issued from Wiktionary. The text is available under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 unless otherwise noted. Additional terms may apply for the media files.