snärt

See also: snart

Swedish

Etymology

Deverbal from snärta.

Noun

snärt c

  1. a lash, a whip, a flick (strike with the end of something flexible, making a snapping sound)
    Han gav honom en snärt med den blöta handduken
    He gave him a flick with the wet towel

Declension

Declension of snärt
nominative genitive
singular indefinite snärt snärts
definite snärten snärtens
plural indefinite snärtar snärtars
definite snärtarna snärtarnas

Derived terms

References